Home Om mig Ekoteknik Ekonotiser Nyhetsbrev Järnväg Tågnotiser Trafik Energi Ekonomi Jord, skog, hav Hälsa Samhällsbyggande Bok i arbete
Vårt ohållbara avloppssystem
Zeoliter och struvit för återcirkulering av näring
Jag träffade Zsofia Ganrot för att fråga henne mer om hur det gick med hennes projekt att fånga in näringen från avloppet med zeoliter (en porös form av kisel som uppstått genom bergartsombildning) efter att den fälls ut med struvit (magesium-ammonium-fosfat). Med det kan nästan all näring från urinen tas om hand. Bajset blir mull. Läkemedelsrester absorberas inte. Man har bildat ett bolag Again AB runt Zsofias forskning och patenterat metoden. Vänner och släkt ställde upp med aktiekapital. Zsofia har arbetat gratis. Man har klarat finansiering och upprätthållande av patent i många år. Från hösten i år har man med stor sannolikhet inte råd längre. Fasta kostnader (som lokalhyra) och patent är dyrt. Man måste gå igenom en patentingenjör, som tar 2 000 kronor per påbörjad timme, alltså även bara för att skicka vidare ett mail.
Det började bra för 10 år sedan när ett annat företag, jag tror i Sundsvall, skulle sälja en anläggning stor som ett kylskåp för att ta hand om avloppet från ett hus. Splitboxen (som detta hette) placerades ut i ett antal hushåll för försök. Allt fungerade bra, men företaget bestämde sig för att bara ägna sig åt avvattning av ko- och svinskit med metoden, som en mer lukrativ marknad. Då bildades 2011 Again AB som fokuserade på separerad humanurin.
För stadiet mellan en innovation och marknadslansering finns inga medel att tillgå. De flesta av s.k. affärsänglar är inte mycket att ha. De är mycket giriga och vill ha en kund först innan de satsar. En del går på statens innovationsträffar bara för att äta en gratis middag utan egentlig vilja att stötta någon uppfinnare.
Again hade nära ett kundavtal i Bolivia i ett projekt som Stockholm Environment Institute förmedlade. En stor ideell förening med många decenniers god renommé ville lösa avloppsfrågan för flera tusen hushåll. Man har där en en välfungerande system med urinseparering, insamling och kompostering av fekalier, men man fick urin över som samlades i stora tankar. Urin är ett fullvärdig näringslösning för odling, men ensamt är det för starkt. Det måste blandas med nio delar vatten. Problemet är att Bolivia är så torrt att det vattnet finns inte. Om man kunnat fälla struvit med Agains teknik hade man fått både användbart vatten och gödningsmedel. Men så meddelade ambassaden nyligen att man måste avveckla allt engagemang med den föreningen (dvs kunden). Någon orsak angavs inte.
Ett annat bakslag var förra året, när Helsingborg ville bygga en helekologisk stadsdel och utlyste en anbudstävling för att få återcirkulation av näringen. Problemet var bara att anbudet visade sig i sista utformningen vara tydligt riggat för att passa en konkurrent som använde giftiga och starka kemikalier för att klara det. Again tvingades hoppa av en sådan uppenbart vinklad anbud som redan hade utsett vinnaren.
Det får inte ske att denna metod att ta hand om näringen i avloppet försvinner bort. Vårt avloppssystem är läckande, ofta hundraårigt, samlar på sig industrisamhällets alla gifter och slammet läggs sedan på åkrarna för att tillvarata fosforn, som växterna inte kan ta upp, eftersom den är fälld i en för dem svårupptagbar form. Men kommunerna vill inte överge dagens avloppssystem. Den brutna cirkulationen av näring ersätts med konstgödselbruk som bryter ner markens mikroliv och mullhalt, kostar mycket energi, och ger mat med sämre näring.
Andra artiklar om ekoteknik
Halva energiförbrukningen för båt med tvåstegsskrov
Halva energiförbrukningen för båt med tvåstegsskrov
En katamaran som är stegad i en planingsyta i fören och en i aktern, som Sten Örneblad konstruerat och kallar Dynalift Powerboats har bara halva energiförbrukningen mot en vanlig motorbåt, men kan gå 25 procent fortare och komma upp i 40 knop. En ambulansbåt på samma koncept med fyra utombordare kan köra i 50 knop, 92 kilometer i timmen.
Tvåstegsstegningen gör att skeppet inte reser sig i fören som en vanlig planande båt utan att båten ligger jämnt i alla farter och snabbt kommer upp i planingsfart. Med planandet blir det mycket litet kontakt med vattnet, och vattenmotståndet blir mindre än även för en bärplansbåt.
För polisbåtar och sjöräddning är det viktigt att kunna använda båtens hela fartregister från lägsta till högsta fart och att snabbt kunna accelerera för att söka. Båten bör vara snabb och ha stora utrymmen för utrustning.
En katamaran med två skrov är mer lättdriven än en deplacementsbåt med ett skrov, därför att med ett längre skrov relativt bredden blir det mindre vågbildningsmotstånd. En smal båt är emellertid svårare att få plats i, men med två skrov förbundna av en överbyggnad blir det dock gott om plats för passagerare.
Med lättdrivenheten passar skrovformen för segelbåtar, och med det låga effektbehovet är den också lämplig för eldrift för att inte förlora för mycket vikt på batterier. Två eldrivna båtar är beställda.
En båt som är 11.66 meter lång och 5.95 bred rymmer 20 passagerare. Man kan också använda överbyggnaden för att göra en husbåt med 68 kvadratmeters bostad med soldäck ovanpå, som med solceller kan ge el för eldrift. För samma pris som en villa kan man få en båt som man kan åka jorden runt på. En större variant för 100 passagerare har också byggts.
Sten Örneblad har gjort en mindre variant i en tredjedels storlek kallad GoCat med en 25 hästars motor, som vilket namnanspelningen på gokart anger kan brukas som leksak, men den kan också användas som nyttobåt.
Skrovkonceptet kan kan användas för vilken storlek som helst. Med en 40 meter lång båt kan däcksytan bli 800 kvadratmeter och båten ta upp kampen med större passagerarbåtar. Färjan mellan Nynäshamn och Visby tar 3,5 timme för de 15 milen. Den behöver stora subventioner på grund av hög bränsleförbrukning. Den kunde minskas med 60 procent. Med ännu lite större båtar kunde bränsleförbrukningen bli en tredjedel mot för med andra båtar.
Stenas tvåskrovssbåt, Stena Carisma, som är 88 meter lång och 30 meter bred, och som är byggd för 40 knops fart för att kunna klara Göteborg-Fredrikshavn på två timmar i stället för de vanliga färjornas 3,5 timme, ligger nu vid kaj för sjätte året, därför att den drar för mycket bränsle, 30 kubikmeter på en resa, och då blir dyr att driva. Med Dynalift-konceptet skulle en höghastighetsfärja bli lönsam på rutten.