Betesdjur kan rädda världen

Project Drawdown har kartlagt de 100 mest lovande sätten att minska klimathotet. Enligt dem är 40 procent av av jordens isfria land gräsmarker, och de står för 30 procent av jordens kolförråd. Hälften av kolinlagringen står de tropiska skogarna för. Vi har betesdjur på en fjärdedel av landytan, 3.3 miljarder hektar. Om gräsmarkerna sköttes med styrd betning för att inte bli överbetade skulle det kunna binda in 16 miljarder ton kol. Det är 3,5 gång fler ton omvandlat till koldioxid. Nu är det 79 miljoner hektar som drivs på det sättet. Världens koldioxidutsläpp är 37.1 miljarder ton. Världens beten skulle alltså kunna binda 50 procent mer än de koldioxid vi orsakar idag.

 

Med styrt bete där boskapen ständigt flyttas för att inte beta ner gräset under tillväxten kan man göra torr mark mer bördig och vattenhållande. Det vissna gräset trampas ner så att nytt kan växa fram. Deras dynga ökar markens mullinnehåll. Jorden blir mer porös så att mer luft och vatten kan tränga in, maskar göra sina gångar och växtrötter följa efter. Markens mikroliv med svampar, bakterier och bidrar till att ytterligare ökar näringsomsättningen och bördigheten. Det blir en symbios. Svamparna tar upp mineral som de byter mot kolhydrater från växterna.

 

Ännu bördigare blir det om gräsmarken har träd som kan tränga längre ner i marken och hämta upp mineral från djupet. Drawdown har beräknat att sådan trädbevuxen betesmark kan lagra fem ton kol per hektar och år. Man rankar silvopasture som nummer nio i att vända klimathotet. Den svenska björkhagen är kanske något att återuppliva. Förr var betesskogen av stor omfattning i Sverige.

 

Kon är alltså inte ett klimathot som påståtts så ofta att myten blivit en sanning. Hon är en klimaträddare om hon får leva naturligt, liksom andra betesdjur. Det är det industriella jordbruket som gör henne till ett klimathot. Men med konstgödselbruket är det också ett klimathot att äta grönsaker vegetabilier. Det är energikrävande och förstör markens mikroliv och ger därigenom mat med sämre näringsinnehåll. Att minska köttkonsumtion för klimatets skull är inte ett hållbart skäl, men det behövs kanske inte så mycket.

 

För att få de mineraler och vitaminer som finns mest där behövs animalier. En essentiell fettsyra som långkedjad omega 3, nödvändig för hälsa ich hjärna har vi svårt att syntetisera själva. Den omega 3 som finns i växter är kortkedjig. Den mat vi nu äter innehåller för mycket av omega 6. Det är inflammationsskapande. Djur som föds upp med soja och raps kommer att också att innehålla för mycket omega 3 och ge mindre nyttig mat. Det är djurplågeri att ge sådant kraftfoder till korna. Det ger dem juverinflammationer och andra problem. Kor skall inte konkurrera med oss om födan utan beta gräs. Vi behöver gräsmarker och vi behöver djur för planetens och vår hälsa.