Home Om mig Ekoteknik Ekonotiser Nyhetsbrev Järnväg Tågnotiser Trafik Energi Ekonomi Jord, skog, hav Hälsa Samhällsbyggande Bok i arbete
Vi kan få seglande fraktfartyg igen
De sista stora seglande fraktskeppen var åländska, men 1949 lades det sista upp. På grund av att bränsle är en dryg post för fartyg görs det fortfarande försök att driva fartyg med segel.
Rotorsegel har använts ett decennium av tyska lastfartyg. Rotorseglen är roterande cylindrar som utnyttjar det fysikaliska fenomenet Magnuseffekten, som gör att en roterande kropp accelereras vinkelrätt mot rörelseriktningen, för att med vindens hjälp ge fartyg en extra knuff. Maersk Tankers på byggt oljetankern Maersk Pelikan med två rotorsegel som är 30 meter höga och fem meter i diameter. Med dem sparar man 7-10 procent bränsle.
Nästa år planeras det för en biltransportfartyg med lika stor segelyta som Ostindiefararen i Göteborg och med en marschfart på 11 knop. Koldioxidutsläppen minskar 90 procent. Fartyget kan segla 45 grader mot vinden och maskingångtiden minskar 14 procent.
Det tyska företaget Sky Sails lanserar drakdrift. Draken lyfts med helium upp på några hundra meters höjd, där vinden är hård och jämn förankrad i fören med en vajer. Den styrs automatiskt från kommandobryggan med en autopilot som räknar ut optimal höjd och vindvinkel. Vid goda vindförhållanden kan bränsleåtgången minska 35 procent. Ett sådant segelsystem kostar 20 miljoner kronor.
Black Pearl blev klar förra året och är världens största yacht som drivs enbart med segel. Den är 107 meter lång och på 3 000 ton. Med lika många kvadratmeter segelyta kan det göra 30 knop (56 km/tim).
Tio gånger så stor och med dess intressanta teknik kunde en sådan båt bli intressant som seglande fraktfartyg, kanske byggt som flerskrovsbåt.
Den har tre 66 meter höga master fast monterade utan stag. I tvärbommarna är seglen rullade. De kan vecklas ut och vinklas från kommandobryggan. Med fulla segel ser båten ut som en fullriggare med råsegel. Man prövar tunnfilmssolceller applicerade på segelduken. Med 1 400 kvadratmeter solcellsyta med 22 procents verkningsgrad kan man få hela båtens elbehov. Strömmen lagras sedan i batterier
Den har en dieselmotor som reserv, och propellerbladen kan vinklas när den inte används så att de inte ger vattenmotstånd, eller så de genererar ström under framdriften. Vattenmotståndet minskas också av stäven med bakåtvinklad spetsig nos. Med batteri- och solcellstekniken kan man kanske i framtiden tänka sig framdrift med elmotor.
Se TV-film om Black Pearl: Omöjlig ingenjörskonst: Världens största segelfartyg Black pearl
Cement och stål kan bli koldioxidfritt
Modern järnväg behöver fixeras i betong för att kunna nå höga hastigheter och byggas på bro för att kunna byggas snabbt. Det är energisnålare och ger mindre växthusgasutsläpp än att bygga med konventionell banvall, som fordrar stora massfrflyttningar för att bygga banvall. Betong innebär dock fortfarande stora koldioxidutsläpp. Med ny teknik kan de radikalt minskas. Ståltillverkning kan också radikalt minska växthusgasutsläppen.
https://www.nyteknik.se/premium/plasmateknik-kan-fa-ner-cementas-utslapp-6956494?source=carma&utm_custom[cm]=302875293,33270&= (betalspärr)
Koldioxiden vid cementtillverkning kommer till 1/3 från bränning av kalken och till 2/3 vad som är bundet i kalken. Cementa släpper idag ut 5% av Sveriges koldioxidutsläpp, men vill bli koldioxidfritt 2030. Upphettning till plasma kan ske med med el vid bränningen. Vindkraften på Gotland byggs ut, men kabeln till land räcker inte för export eller import som behövs för att jämna ut. Alternativet är uppvärmning med vätgas (som framställs genom elektrolys med el). Avgaserna från bränningen blir mycket koldioxidrika. Cementen faller nedåt medan de stiger uppåt och kan samlas in och användas för omvandling till råvaror och, väl inte så smart. till bränslen.
Också järnframställning kan ske med reduktion av järnmalmen med vätgas i stället för med kol i masugnar. Järn och stålidustrin står idag för 10% av Sveriges koldioxidutsläpp. SSAB vill ha ett pilotprojekt i industriell skala till 2035. I fullskala blir stålet 20% dyrare. 2045 kan vi få fossilfritt stål:
https://www.jernkontoret.se/sv/vision-2050/koldioxidfri-stalproduktion/