top of page

Nyhetsbrev

Brev 1 1.6.2019

Luftkonditionering utan energiförbrukning i Iran

Manocher Riahi höll för 25 år sedan ett föredrag om iransk arkitektur på Ekocentrum med exempel från ett 4000-årigt tempel till arkitektoniskt rikt 1600 tal och till dagens arkitektur. Jag är fortfarande fascinerad av hur man kunde skapa ett svalt inomhusklimat med byggsättet. Ännu mer nu med höjda temperatur på jorden. Här är referatet jag skrev:

Dagens arkitektur visar många stilbrott mellan nya och gamla hus. De nya visar i sin tur olika västerländska stilar beroende på var arkitekten fått sin utbildning, i USA, eller som för Manocher i Italien. De moderna husen är ofta inte lämpade för klimatet utan behöver luftkonditionering, som drar mycket energi, men som kanske ändå inte räcker till.

Där finns det mycket att lära av äldre iransk arkitektur. Utan fläktar eller mekanisk luftkonditionering klarar man ändå att få ett gott inomhusklimat. Den var också bättre anpassad efter de lokala förhållandena.

Från Kaspiska havet reser sig 5 000 meter höga berg. Därinnanför ligger en högslätt som är ökenartad eftersom den är inramad av höga berg också i söder. Bergen tar nedrbörden. För att få vatten borrar man långa tunnlar in i berget. Det är blåsigt och dammet virvlar. Och temperaturen kan gå upp till 50º. Vid Persiska viken är luften stillastående. Det är hett och fuktigt.

För att få dammfri och sval luft inomhus på högslätten tas luften in från en hög skorsten. På den kan man ha trattar riktade åt olika håll för vinden att blåsa in i. Luften leds ner till kamrar under marken där den kyls och sedan leds upp genom huset och ut genom en annan skorsten. Den svala luften får också kyla vattenreservoaren.

I de varmfuktiga områdena gräver man ner sig i marken i flera plan och bor i underjorden med en ljusöppning mot taket när det blir hett. Dit kan man leda en bäck till nytta, lust och svalka. Man har också gångar till grannarna i underjorden. Där det är stenbemängd porös jord är det lätt att gräva ut valv och få sval luft som sipprar in. Annars måste man ta luften uppifrån och kyla den. Sedan leds den upp i huset och kyler det.

Manocher berättade också om persisk historia och kultur, om olika folkslag, om djur, många sällsynta, och om växtlighet. Hans dotter spelade persisk musik och hans fru hade lagat en persisk rätt.

Han berättade också att vid Kaspiska havet ligger många lyxvillor som dränks när vatten­nivån återställs. Den hade sjunkit sex meter sedan ryssarna avlett för mycket vatten från floderna dit för bevattning. Nu förde man över vatten från andra floder. Många fina sandstränder har eroderats bort och man måste stensätta dem.

 

Jesus var nog Esséermunk

Handbok för vardagsekologi från 1993 är en bok på 670 sidor, som jag fortfarande bläddrar i för de många intressanta artiklarna. En som särskilt satt sig i minnet är hur Esséerna levde. Det var en trosriktning på Jesu tid, som han nog själv var med i. Det förklarar nog en del varför vi inte vet något om honom, mellan det han vid 12 års ålder och förvånade i templet med sin visdom, och till när han kom tillbaka som revolutionär trettioåring. Det förklarar också att de idéer han kom med så helt bröt med Gamla testamentet.

Esséerna levde i munkkollektiv, där var och en själv odlade sin mat, och ägnade det mesta av sin tid åt att tänka. Peter Norrthon har översatt en artikel av Edmond B. Szekely som beskriver hur de levde. Sådana broderskap fanns bland annat vid Döda havet och vid Alexandria. Alla hade sitt eget lilla hus med en liten trädgård, där man odlade för sitt behov. Fritiden användes för att hålla ett gemensamt litet bibliotek, där man förvarade sina bokrullar och studerade esséiska traditioner och gamla mästare. Deras visdom var att vara oberoende och ha så små behov som möjligt.

Bland andra Plinius d. ä., som dog 79 vid Vesuvius utbrott, tecknade ner hur de levde till vardags. Dessa rullar hittades på 600-talet av benediktiner-munkar, som kopierade av dem och använde dem för att forma sina egna klosterregler. Szekely studerade på 1920-talet de rullar som fanns vid klostret Monte Cassino.

Hans skriver att varje munk bodde i ett hus, som var fyra gånger tre meter och två meter högt. Det platta taket lutade svagt och samlade vatten till en fem meter lång, en meter bred och två meter hög cistern utmed södra väggen, som samlade regnvattnet. På norra väggen av huset var dörren med ett fönster på var sida. Vid västra fönstret var en säng på en gånger två meter. Vid fönstret vid andra sidan var ett lika stort bord. Inre delen av huset bestod av ett förråd på en gånger tre meter, indelat i en tredjedel för groddning och förvaring av groddar, en tredjedel för förråd av fröer, nötter och torkad frukt. Den sista tredjedelen innehöll verktyg och redskap. Utmed utsidan på östra och västra väggen löpte hyllor med egentillverkade låga lerskålar, som fylldes med humus. I dem odlades små spröda biogeniska plantor, som åts dagligen tillsammans med groddar, frukt, jos, grönsaker, frön och nötter.

Runt husen fanns en liten trädgård på 16 gånger 16 meter som upptogs av fruktträd, tätt planterade med 2,5 meter mellan dem. Under dem gav det gröna taket skydd åt fröbärande växter och grönsaker undan stark ökensol och torka, och de växte ymnigt. Fruktträden gav fuktighet och skugga och bördig mylla från löven.

Munkarna blev självförsörjande och behövde bara avsätta några timmar om dagen för det. Någon timme lade de på gemensamt arbete, som för det lilla biblioteket. Mycket tid lades på att musicera med egentillverkade instrument.

Det räckte alltså med styvt 250 kvadratmeter för att ordna hela sin försörjning. I vårt klimat skulle man kanske behöva det dubbla för samma sak. Med den livsstilen vore det ingen risk för överbefolkning.

 

Kurs i att bygga med hampakalk (ur Industrihampaföreningens nyhetsbrev)

Kursen arrangerades av Clara Norell med företaget Xpress Yourself! I samarbete med House of Hemp och med stöd av Region Skånes miljövårdsfond. Clara är byggingenjör och har tidigare arbetat på Institutet för hållbar stadsutveckling i Malmö. Hon bestämde sig för att börja arbeta med hampa på heltid förra året. ”Med industrihampa odlad och beredd i Sverige kan vi få fram en cirkulär ekonomi från frö till byggnad. Med det kan vi få ett byggnadsmaterial med bättre EPD* (miljödeklaration) än alla andra byggnadsmaterial vi har i Sverige idag. Förutsatt att transporter sker med hållbara drivmedel kommer vi att bidra till en nästintill fossilfri byggprocess.”

 

Efter att Peter Holmdahl från House of Hemp hade gått igenom grundläggande kunskap om metoden att bygga med hampakalk, gick kursen över till praktik. Arbetet gick ut på att mura igen en garageport för att kunna göra byggnaden till ett boningshus och att gjuta byggstenar till ett konstverk som skall byggas inom Kivik Art Centres barn- och ungdomsverksamhet. Två vanliga cementmixers användes för att blanda vatten, kalkmix och hampaskävor (flisor). Blandningen hälldes sedan ner emellan glidformar gjorda av OSB-skivor (Orient Standard Board) och stampades ned noggrant runt kanter och reglar. När formen var full flyttades formarna upp ett steg och fästes med distanser emot stommen igen. Sedan fortsatte fyllandet och stampningen tills man når takhöjd. Lagren av hampakalk kan vara 10-20 cm tjocka. När formarna tas bort ser man lagren, som i en sedimentär bergart. Den råa hampaväggen lämnas sedan att härda igenom och torka ut innan till exempel kalkputs appliceras på fasaden. Insidan kan kläs med träpanel, lerputs eller gipsskivor som fästs istommen. Även tak och golv kan isoleras med hampakalk.

 

Mobilteknikens återvändsgränd

Det finns åtskilliga tekniska utvecklingsområden som blivit återvändsgränder, utan att man vänder om, därför att tekniken är bekväm, att man låst sig, och det finns så mycket pengar inblandade. Mobiltekniken är ett sådant. Man tar inte hänsyn till att den ger elektromagnetiska fält som påverkar våra kroppar, som styrs av svaga elektriska signaler. Gränsvärdet är satt efter att kroppen inte skall värmas upp för mycket av mobilstrålning, inte efter den biologiska effekten. Det är 400 gånger högre än när DNA-skador påvisas, och hälsoeffekter syns vid en 100 000 del av det.

Gränsvärdet är satt efter rekommendation av ICNIRP, International Commision for Non-Ionizing Radiation Protectionen, inte en myndighet som de flesta tror utan man styrs av industrin. Strålsäkerhetsmyndigheten låter sig också styras av den. Därför förkastar den hälsofaror som oberoende forskning visar.

Barn borde inte ha trådlösa nätverk i skolorna. Vuxna borde inte regelbundet använda mobiltelefoner och bärbara telefoner. Att ungdomar fått mer psykiska besvär, huvudvärk, kronisk trötthet och svårt att sova har mobiltelefonen bidragit till. Det är inte bara strålningen utan också det blåa ljuset, som stör produktion av sömnhormonet melatonin. Man skall inte ha med mobiltelefonen till sovrummet. All elektronisk utrustning och dagens energisnåla LED-lampor ger också för mycket blått ljus. En timma innan läggdags bör man ha slutat med datorarbete.

Det är inte bara människor som drabbas av strålning utan också växter, grodor, fåglar och insekter. När pollinerare slås ut hotas skörden.

De första mobiltelefonerna, NMT, var analoga, gav en sinuskurva, arbetade med långa vågor och gav inga drastiska hälsoeffekter. Annorlunda blev det när telefonerna blev digitala, signalerna sönderstyckades i bitar. Det har kroppen svårt att anpassa sig till. Frekvenserna blev högre. För varje ny ny mobilgeneration blev hälsoeffekterna allt större. Den nya generation som skall rullas ut nu, 5 G, för att kunna sända ännu större datamängder, arbetar med stora effekter och mycket korta vågor. De når inte så långt ut. Därför måste sändarna ligga mycket tätt, vart tionde hus i ett villaområde så där, och strålarna koncentreras. Då uppstår även risk för brännskador. Det som gränsvärdet skulle skydda från.

Bara tätbebyggda områden kan få fullgod täckning. Landsbygden kommer ännu mer i periferin. Alla telefonledningar som kan ge bredband rivs och ersätts med mobilt bredband, som inte ger täckning redan med de gamla mobilsystemen. Att dra fiber till alla platser görs inte. Fast telefoni har reservsystem för att klara lång tids elavbrott, inte mobiltelefoni. Fibrer och telefonledningar ger inte strålning till omgivningen. De flesta elöverkänsliga kan klara dem.

Umeå har utsetts till försöksområde för 5G. Någon hälsobeskrivning görs inte, och ingen kan dra sig undan strålningen. Det strider mot lagen: att man skall ha försiktighetsprincip, och att ingen utan godkännande skall utsättas för experiment.

Tidigare har gjorts en EMF Scientist Appeal från 230 forskare till FN som påtalat cancerrisk, cellstress, ökning av fria radikaler, genetiska skador, minnesproblem, ögonskador, neurologiska störningar och försämrat välbefinnande. Till den har kommit en ännu starkare 5G Appeal från 213 forskare.

På cellnivå är vi alla påverkade av mobilstrålning. Det är oklart hur många som har besvär, varför en del har motståndskraft medan andra drabbas, och varför det kan komma plötsligt. De undersökningar som finns är gamla från när mobilpenetrationen var mindre. Strålskyddsstiftelsen, Vågbrytaren och Elöverkänsligas Riksförbund försöker sprida information och råd.

 

Ekotekniknotiser

Trä utan lignin

Trä där ligninet avlägsnats kan bli isolerande plattor som minska energiåtgången för kylning med 25-35% (IR-ljus reflekteras). Nära nio gånger starkare än vanligt trä. Forskningen är ett samarbete mellan University of Maryland, University of Colorado, University of California samt Chinese Academy of Engineering.

https://www.nyteknik.se/innovation/deras-traplattor-haller-byggnader-svala-helt-utan-el-6960268

KTH har tagit fram genomskinligt trä av Björkfaner genom att ta bort lignin och sedan impregnera med plast med matchande ljusbrytning. Trät blir mycket poröst och lätt och kan bli solceller eller halvgenomskinliga fönster. Genom tillsats av polyetylenglykol som kan bli fast eller flytande kan fönstret bli värmereglerande.

 

Fiberkompositbro

https://www.nyteknik.se/innovation/kth-s-genomskinliga-tra-har-blivit-intelligent-6954852

Fiberkom­posit gav ultralätt bro. Neptunibron i Malmö, 15 meter lång, för gående väger 10 ton mot 70 ton i betong men är 20% dyrare. Det sparas in med mindre underhåll. Livslängden är 120 år. Reza Haghani vid Chalmers hoppas på broar för motorfordon i framtiden. Då ser jag möjligheten för järnväg på bro,

https://www.nyteknik.se/premium/har-ar-sveriges-forsta-ultralatta-bro-i-fiberkomposit-6960260

 

Dämpning av elektromagnetiska fält

Aluminiumfolie och aluminiumplåt kan skärmas av med folie för högtransienta strömmar, och de lågfrekventa med aluminimplåt. Vagabonderade strömmar i rör med vatten stoppas genom att kapa en bit och ersätta med plast. Se http://www.vagbrytarenstockholm.se/handbok/matning/radio.htm. bengt.hakansson@abc.se

 

All miljöteknik är inte miljövänlig. Det beror på hur den används

För järnvägssystemet till Göteborg fattas 185 mdr kr. I långtidsplanen finns fem. Vid station Korsvägen finns inte plats för bussarna från Borås, utan de får flytta till nuvarnade Lisebergsstationen (som stängs). Istället fick vi Västlänken som inte ökar kapaciteten, inte gör något för lokaltrafiken och som ökar restiderna till regionen, men med klimatutsläpp för bygget som aldrig kompenseras av minskad biltrafik: https://www.gp.se/debatt/v%C3%A4stl%C3%A4nkens-kringkostnader-skenar-185-miljarder-saknas-1.15336707

Elmotorvägar återvändsgränd: https://www.gp.se/debatt/elmotorv%C3%A4gar-%C3%A4r-bara-en-%C3%A5terv%C3%A4ndsgr%C3%A4nd-1.15333114

Internet drar 10% av världens enegianvändning enligt KTH. All ökning av förnybar energi de senaste fem åren har gått åt för det. Tänk alla som nobbar en utdelad tidning med motivering att spara energi. Mail drar mer energi än papper.

https://cornucopia.cornubot.se/2019/02/internet-drar-10-av-varldens.html

 

Landsbygden får inte täckning med 5 G

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/landsbygden-snuvas-pa-den-nya-mobiltekniken

 

Solcellsbil

Sonos bilen med solceller på taket som ger 3,5 mils körsträcka (mer än vad normalbilisten kör per dag). Räckvidden är 25 mil med batteri. skall börja tillverkas i Trollhättan.

https://www.nyteknik.se/fordon/det-har-ar-sono-motors-som-ska-bygga-solcellsbilar-i-trollhattan-6955815

bottom of page