Exportera vindkraftsel ger stor klimatnytta

Nätverket Vindkraftens klimatnytta har låtit Jessica Henryson och Henrik Westander göra en rapport om vilken klimatnytta det gör med så stor vindkraftsproduktion att man också kan exportera el.

 

Det skulle tränga undan kol- och gaskraft med koldioxidutsläpp på 600 000 ton per TWh el. med vindkraftsel i stället. Svensk elexport netto har varit 10-20 TWh per år, och den ökar med större elproduktion. Fortsätter den öka med 4,7 TWh per år får vi 54 TWh mer vindkraftsel 2030 mot dagens 16,4 TWh. Även när Ringhals 1 och 2 stängts blir nettoökning en 45 TWh. Om den används för elektrifiering av industri och transporter i Sverige, och för export för att ersätta kol- och gaskraft i Europa kan växthusgasutsläppen minska med 27 miljoner ton. Det är hälften av dagens utsläpp.

 

Ny vindkraftsel behöver inte något stöd. Produktionskostnaden har halverats på tio år. Samtidigt har elpriset höjts. Sverige har trots goda förutsättningar relativt liten vindkraftsandel. Därför anser utredningen att vi bör göra en kraftig utbyggnad nu, och inte som Energimyndigheten föreslår, vänta till 2030 för att ersätta nedlagd kärnkraft. Med myndighetens modell får vi 190 miljoner ton mer i ackumulerade utsläpp till 2040, än om vindkraften fortsatt byggs ut efter trenden.

 

Enligt energiöverenskommelsen skall Sverige ha 100 procent fossilfri elproduktion till 2040. Det målet kan nås redan 2030. För klimatets skull bör utsläppsminskningen ske så tidigt som möjligt. Målet bör vara 70 TWh vindkraft 2030. Därför bör kommuner och regering bättre väga in klimatnytta i planering, miljöbalk och tillståndsprövning.

 

Med vätgaslagring för 2-3 dagar kan vindkraften klara efterfrågan från stålindustrin, som till 2035 vill ha koldioxidfri stålproduktion med reduktion av järnmalmen med vätgas i stället för med kol. Till det behövs 15 TWh vindkraft. Koldioxidutsläppen minskar 5,8 miljoner ton (0,4 miljoner ton per TWh), 11 procent av alla utsläpp. Om personbilsparken elektrifieras behövs 12 TWh vindkraft och utsläppen minskar med 12 miljoner ton koldioxid, eller med en miljon ton per TWh. Ihop innebär det en tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp.

 

Trafik bör flyttas över från bil till järnväg. Spårtrafiken borde fördubblas. Den behandlas inte alls av rapporten. Idag tar tågen två procent av elkonsumtionen. Dagens strömsystem, som tillkom av dåtida tekniska skäl, är onödigt energislukande. Med övergång till allmänna nätets strömsystem kunde det mesta av en fördubblad tågtrafik klaras inom samma energiram.

 

Även om om elbilar minskar utsläpp från själva bilkörningen krävs mycket energi för att tillverka batterierna. Och bilens andra nackdelar finns kvar: stort utrymmesbehov, buller från däcken, partiklar, olyckor och otrivsammare städer med all trafik. Även med eldrift fordrar ett vägfordon tre gånger större energi behov än ett spårfordon beroende på däckfriktionen.

 

Den tunga lastbilstrafiken står för sju procentenheter till av växthusgasutsläppen, eller 3,6 miljoner ton. Genom statens gynnade av vägtrafik har den ätit upp alltmer av godstrafiken på med tåg. I stället borde godstransporter flyttas över till järnväg, men lastbilstrafiken tas inte upp i rapporten.

 

Man kan ifrågasätta utredningens glädje över att vi med mer energi kan vi mer av energikrävande verksamheter som batterifabriker och serverhallar. De sista står redan för en tiondel av energiförbrukningen, ger föga av arbetstillfällen och i skatter, men subventioneras genom att som industrin slippa energiskatt på el. Stamnätet för kraft måste byggas ut för miljardbelopp för att klara dessa energislukare. Dock säger Swegan att man med annat transistormaterial och annan arkitektur kan leverera 100 gånger mer data för samma energimängd.

 

Rapporten tar inte upp kostnaden för att förstärka kraftnäten så de klarar elproduktionen. Med den ökande elkonsumtionen har dagens nät nått ett kapacitetstak. Det är dessutom byggt för att passa stora elleverantörer som kärnkraftverk och norrländska älvar, inte för den spridda produktion förnyelsebar el innebär.

 

Inte heller tas vindkraftselens miljökostnader upp: fågeldöd, magnetfält och buller. I synnerhet det icke hörbara infraljudet sprids långt bort, upp till två mil enligt en tysk rapport, med stora hälsoeffekter och mer svårdämpat än vanligt buller. Om estetiken kan man tvista. Jag tycker vindkraftverk är vackra. De miljöövervägandena bör inte försummas därför att miljöargumentet klimatet ges större vikt.

 

Med de invändningarna instämmer jag med rapporten att export av vindkraftsel är ett snabbt sätt att minska koldioxidutsläppen, samtidigt som det kan ge exportinkomster.

Tillbaka Home här!